Då har vi köpt en bil

Har efter ett flertal turer med bilhandlaren kommit fram till en överenskommelse som vi båda kan leva med. Anledningen till att turerna har blivit många var att den första säljaren som vi talade med inte visste riktigt vad han snackade om.

Bilen som var fullständigt genomgången och servad var ingalunda detta. När vi ertappade honom med sanningen så sa han:

-Spelar ingen roll, vill du ha bilen så kostar den 64.900:- oavsett vad vi har sagt tidigare. Tänker inte pruta en krona, eller för den delen serva den...

Ringde då platschefen då jag fortfarande var intresserad av bilen, men under dom förutsättningar som vi hade när samtalen inledes. Vet att dom gav runt 51´till 53´för bilen i inbyte. Kunde inte pruta en enda krona på bilen, men fick följande:

- 4 nya sommardäck (ca 6.000:-)
- 9.000 mils servicen (ca 4.000:-)
- 2 nya skivbromsar och klossar (ca 4.000:-)
- Byte av kamrem och vattenpump (ca 13.000:-)

Är i det stora hela ganska nöjd, men smålänning som man är så hade jag gärna prutat 10% på priset också. Efter lite förhandling med banken så hamnade räntan på billånet på 2,75% vilket jag tycker är fullkomligt rimligt.

Nu ska den bara servas på Volvo Davidsons innan leverans...

VroooM va ja se fram emot bilen!

Mamma, varför är vår bil trasig?

Vår bil har dom senaste 6 månaderna skapat bekymmer. På vintern är den såpass svår startad att jag har ett extra batteri liggande bak i bilen, och nu när det har blivit varmare ute så startar den lätt men kokar så fort man kör en längre sträcka i 50km/h.

Att hamna mitt i den lilla klockan 16 rusningen i Växjö innebär en vånda och nervösa minuter med risk för kokande kylare.

Dagarna har liksom bara passerat och jag har inte riktigt tagit tag i saken, men härom dagen hände något som ändrade allt.

Barnen på min äldsta sons dagis hade sagt till min son att våran bil var trasig, dom menade nog bara att den var gammal. Men när han kommer fram till sin mamma och frågar varför vi har en trasig bil tyckte jag att det var hög tid att göra något åt saken.

Idag reserverade jag en Renault Laguna 2.0 03:a (bilen på bilden) som gått 8500 mil, fullt utrustad med allt lull lull som man bara kan tänka sig. Underbar att köra...

Det som oroar mig något är just all elektronik, det är något som fransmännen inte är kända för att göra riktigt bra. Men för att säkerställa om det finns en historik av fel på elektroniken så ska jag kolla datorn som sitter i bilen som registrerar allt som hänt sedan den producerades. Visste faktiskt inte förrän idag att det finns en sådan.

Undrar hur mycket den registrerar? Är det likt en "svart låda" som tar upp all information, och om så är fallet är det då möjligt för försäkringsbolagen att kolla hastigheter och omständigheter vid olyckor???

Har reserverat den till tisdag, så just nu har jag som alltid beslutsångest.

Ska vi köpa bilen?

Har blivit hörd av polisen

För knappt en timma sedan ringde polisen hem till mig, dom ville hålla ett förhör med mig över telefonen gällande en incident för knappt två veckor sedan.

Jag satt i möte hos varuhuschefen. Det är inget ovanligt i det, då vi ofta stämmer av hur vi ligger till olika värden och budget.

Det som gjorde det hela lite ovanligt var att jag denna gång var lite okoncentrerad och tittade ut genom fönstret på andra våningen. Där utanför såg jag hur en mörkgrå Volvo av äldre modell körde genom rondellen, det som gjorde att jag noterade just denna bil var att den var fullständigt slut i motorn och spydde ut blåsvart rök.

Sa detta till varuhuschefen som ställde sig upp för att även han skulle se den. Vi skrattade till lite för oss själva när vi såg hur den svängde in på vår parkering, och ställde sig på handikapp parkeringen. Tittade då ner mot bilen som såg ut som tagen direkt från skroten, med massa svarta sopsäckar i baksätet.

Plötsligt ser jag hur han sliter loss skyddet som sitter framför tutan, eller kanske rättare sagt själva tutan. Ur den tar han en liten burk, ser ut som en sådan som man förvarade gamla fotorullar i på den gamla goda tiden med analoga kameror.

Han tippade ut något från burken i handen och förde den mot munnen. Både varuhuschefen och jag tyckte det var en konstig plats att förvara halstabletter. Han tryckte tillbaka locket för tutan och satt kvar en stund innan han begav sig in i varuhuset.

Då såg vi att bilen hade fullkomligt blankslitna däck på båda sidorna av bilen, vi sa till varandra att detta med "halstabletterna" och dom blankslitna däcken är nog anledning nog till att ringa polisen.

När vi väl kom fram till polisen så sa dom att bilen med detta regnr var mycket intressant, och dom ville att jag skulle höra av mig så fort bilen lämnat vår parkering. Det tog närmare 30 minuter för honom att komma tillbaka och sätta sig i bilen.

Under dessa 30 minuter hann jag ringa polisen ytterligare en gång för att säga att jag ringde till dom för att det var blankslitna däck, och om dom hittar något annat i bilen önskar jag att ej bli inblandad. Kalla mig feg om du vill, men jag vill inte beblanda mig med sådan kriminalitet.

Såg hur en kvinnlig polis spanade runt hörnet vid en närliggande butik, så när jag ringde polisen när mannen satte sig i bilen så var dom mycket snabbt efter honom.

Läste sedan i lokaltidningen att dom tagit honom, och att han var påtagligt drogpåverkad. Av polisen fick jag idag reda på att bilen står på skroten enligt någon trafikparagraf, vilket känns tryggt.

Men att bli kallad till rättegång i ärendet känns en smula olustigt i magtrakten. Den kvinnliga polisen sa till mig att killen ifråga är en ganska trevlig kille, och är inte tungt kriminellt belastad. "Småbus" tror jag var den rätta benämningen på killen enligt henne.

Undrar om dom alltid säger så?

Vad är framgång, och hur definierar vi det?

Att växa upp i en småföretagares familj har inneburit att jag inte har särskilt många barndomsminnen av min far, som i bästa fall kom hem sent på kvällarna. Många gånger såg jag inte min far på veckor. Hans långa dagar och veckor kompenserades många gånger i prylar, och prylar hade jag gott om.

Som barn lärde jag mig ganska fort på vilka knappar jag skulle trycka för att mina föräldrar skulle ge med sig, givetvis kan jag så här i efterhand säga att jag var ett ganska bortskämt barn.

På senare år när min far sedan länge var pensionerad, kunde jag uppleva svartsjuka när jag såg hur han lekte med barnbarnen. Var fanns denna lek när jag var liten? Varför tog han sig inte tiden att leka med mig?

Jag växte upp strax utanför Växjö i en liten by vid namn Hovmantorp. Byn var länge känd för dess fina glas, men sedermera mer känd för den föga smickrande vetskapen om att vara födelseort till Charlotte Pirelli.

I vårt hem saknades aldrig något, mamma var hemma med oss barn fram till att jag började 1:a klass. Hon var urtypen för hemmafrun, som med förkläde väntade hem familjeförsörjaren med nybakat. Även hon kompenserades för min fars arbetstider med pälsar, skor och bilar. Det där med bilar var kanske mest fars idé, då han älskade att briljera över grannarna i området med den senaste, kraftigaste bilen.

Kommer mycket väl ihåg en gång då han gick över gränsen av smakfullt då han kom hem med en ljusblå metallic Camaro med däck breda som en trottoar. Låt oss säga att bilen, och framför allt baksätet inte var gjort för en familj på fem. Den byttes ganska fort...

Att växa upp i en framgångsrik småföretagares familj har givetvis satt sina spår i val av karriär och utbildning. Redan i tidig ålder hade jag siktet inställt på att bli företagare eller åtminstone resande försäljare.

Min äldsta bror växte upp på den tiden då man skulle göra revolt mot sina föräldrar så han valde ett helt annat spår än oss andra två. Han utbildade sig i närmare 10 år och är nu byggnadsantikvarie (jobbar mycket med renovering av K-märkta hus), arkitekt och även byggnadsingenjör.

Min något äldre bror fick redan som 18-åring anställning hos min far, med eget kontor i Göteborg och en sprillans ny BMW 325i i silver metallic och monterad mobiltelefon som var mycket kostsamt på den tiden.

Givetvis kan det inte ha varit lätt för en såpass ung kille, trots att det var brinnande 80-tal att lyckas på en tuff marknad som Göteborg. Men det ena gav det andra och han har sedan dess haft fullt upp med olika jobb och sedermera även som företagare.

Han driver idag tre framgångsrika företag, har tre barn, tre bilar och byggde sitt eget hus med hjälp av tre egenanställda snickare. Han har en fru dock...

Härom dagen fick vi i ledningsgruppen på det företag där jag arbetar en uppgift att redovisa; Historik om vem jag är, vart jag befinner mig i livet, och vart är jag på väg.

Det var först här som jag verkligen satte mig ner, om än för en kort stund och funderade på vad som definierar framgång.

Genom hela livet har jag eftersträvat att ta för mig, utvecklas och att hela tiden sträva mot morgondagen.

Där satt jag; avdelningschef på ledningsnivå med budgetansvar i en butik tillhörande en mycket framgångsrik och expansiv kedja. Tjänar ca 310.000 om året, äger en villa i ett i ett av Växjö´s attraktivaste områden.

Är detta framgång?

Definierar man sig själv med det man arbetar med, talar din arbetsuppgift om vem du är? Är det storleken på lönekontot, eller kanske var du valt att köpa villa som visar att du är framgångsrik?

När jag skulle redovisa kunde jag bara tänka på mina barn, och min käraste. Det är genom dom som jag känner mig framgångsrik, att vi har en kvalitativ fritid med mycket kärlek. Att gå till jobbet numera innebär inte ett hets mot morgondagen och nästa anställning på högre nivå.

Givetvis vill jag utvecklas, känna en tillfredsställelse i mitt arbete och utföra en god arbetsinsats. Men det definierar mig inte som människa.

Jag är så mycket mer...

Se djupt i glaset?

När man ser bilder som denna förstår man att dom måste haft ganska roligt, för visst har man roligare med sprit?
Oavsett vad så är det dumt att chansa!


Okej, jag har Photoshopat något men det var obetydligt*....
*tog bort ett födelsemärke på näsan

Trodde det var sommar?!

Igår noterade vi att äldsta sonen som haft feber i 2dgr hade fått små röda prickar på armar, ben och händer. Vid närmare koll såg vi även prickar på tungan...

Efter samtal med Vårdguiden så fick vi en besökstid idag kl 10. Det var min tur att vara hemma med barnen, och dom håller dessutom på att bygga om på frugans jobb.

Käraste kom hem och hämtade sonen och tog honom till BVC, på öster här i Växjö.

Efter kontroll hos läkaren som "gissade" på röda hund, träffade käraste vår barnmorska som sa att det med största sannolikhet är...

Höstblåsor (enterovirus, hand-, fot- och munsjuka)
Höstblåsor är en virusinfektion som är vanlig bland barn upp till tio år. Vuxna kan få höstblåsor men det är ovanligt. Blåsorna sitter i munnen, och ibland på händer och fötter. Sjukdomen är ofarlig och går över efter ungefär en vecka.
...då har man några dagar framför sig där man vet vad man ska göra.

Stackars lilla älsklingen, det var därför han inte ville äta riktigt igår!

Googlade på Höstblåsor och fick fram följande:
Det är direkt vilseledande att kalla denna tämligen vanliga barnsjukdom för mul- och klövsjuka. Trots symtom från händer, fötter och mun har sjukdomen höstblåsor ingenting med denna allvarliga djursjukdom att göra. Också benämningen hand-, fot- och munsjuka bör undvikas, eftersom många då förväxlar tillståndet just med mul- och klövsjuka.

Vad är oddsen???

Killen kör samma övningar som jag gör när jag är på gymmet!
Vad är oddsen för det?



Nja, kanske inte riktigt....

Ett säkert tecken...

...på att drogerna har tagit ut sin rätt är när man hittar en Youtube film upplagd på sig själv.



Hur tänkte killen?

Beach 2010 i sikte

Beach 2009 har nog skitit sig men jag satsar på 2010.

Är nere på 90kg efter ett par turer upp och ner, men du verkar det ha stabiliserat sig. Första delmålet är satt till 85kg vilket jag hoppas att nå runt september, om inte sommarens grillningar och pilsner blir allt för många.

Vet inte vilken träning jag ska använda mig av. Har svårt för att ge mig ut i skogen för att springa, men om jag någon gång ser en leende joggare ska jag överväga saken.

Informationsflödet i USA

Man vet att informationen i USA fungerar när man får detta meddelande från en kompis som bosatt sig där:

"Svininfluensan drabbar bara de som inte äter gris. Eller nått"

Det känns tryggt...

Vad har hänt med trafiken?

Var är den vänliga hälsningen, blinkningarna med färdvisarna när någon visat hänsyn i trafiken?

Körde släp i helgtrafiken (var i Älmhult för att hämta golv mm) och skapade stundom en mindre bilkö efter mig, trots att jag körde i rådande hastighetsgräns dvs närmare 90 km/h vilket är 10 km/h för fort för släp.

Vid varje tillfälle som gavs höll jag ut för att släppa förbi bakomvarande bilar, trots detta var det ingen som visade sin uppskattning genom att tacka på något vis?!

Fan, nästa gång tar jag på mig gubbhatt och kör i 50 km/h och håller så långt ut jag bara kan...

Då lär jag få någon sorts av reaktion i varje fall!

-Titta pappa, spöke!!!

Vid ett besök på IKEA i Älmhult nu i helgen så fick min äldsta son syn på en kvinna klädd i burka. Detta är något som han aldrig tidigare har sett och utbrister högt och tydligt samt pekar...

-Titta pappa spöke, spöke pappa, titta spöke... osv osv

Det hela var givetvis mycket oskyldigt, men ändå lite pinsamt. Människorna runt om kring oss log stort i smyg.

Barn är för härliga!

Mitt 1:a maj tal till folket

"I have a dream..." eller "Kära Örebroare!
Låt mig börja med att säga "Det är fortfarande en farlig värld. Det är en värld full av galningar, osäkerhet och möjliga mentala förluster" men "lär ett barn att läsa och han eller hon kommer att klara ett läskunninghetsprov".

"Antag att du är en idiot. Och antag att du är med i regeringen. Nej, nu upprepade jag mig". Vad jag menar är "allt du säger skall vara sant, men du behöver inte säga allt som är sant". "En del politiker är som bildäck, så nerslitna att de inte längre har någon profil". Det är dags att folket börjar visa intresse då "De som inte intresserar sig för politiken låter sig styras av dårar".

Inom politiken "alla vill äta vid regeringens bord, men ingen vill diska". Det kommer alltid att finnas "två sorters politiker: de som kan prata strunt över vilket ämne som helst och de som över huvud taget inte behöver något ämne".

Men beakta att "dåliga politiker väljs av goda medborgare som inte röstar".

Vad Sverige behöver är utbildning: "Utbildning är nationens billigaste försvar". "Problemet i Sverige är inte att det växer så det knakar, utan att det knakar utan att växa". Låt mig uttrycka mig så här att "jag har egna åsikter - starka åsikter - men jag tror inte alltid på dem".

Men "vi simmar alla i samma båt" och "jag leder inte världens mest briljanta regering" så när budgeten sattes fick jag vetskapen om att "dom vill ge oss en tredjedel av intäkterna, men vi sa att vi ska ha minst en fjärdedel".

Jag vill att Ni alla skall veta att "jag är extremt tålmodig, förutsatt att jag i slutändan får min egen vilja igenom".

"Hemligheten bakom framgång ligger inte i att göra sitt jobb, utan att upptäcka den som är lämplig att göra det" så "vad många av oss mest av allt behöver är någon som får oss att göra vad vi kan". Att söka nya vägar behöver inte enbart vara av ondo: "Det är ingenting fel på förändring, bara den går i rätt riktning".

Var så säkra "detta är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men kanske är det slutet på början". Men vi behöver dig, därför att "man gör inga mål från utvisningsbåset".

"Kom alltid ihåg att du är helt unik. Precis som alla andra"!

Lägg din röst på SockerConny, "jag vet att jag är redo för det här jobbet, och om inte så är det sådant som händer". Kom bara ihåg att det som stod på bloggen innebar att "jag ljög inte, jag sa bara sånt som senare visade sig vara osant".

"Thank you for the mess"



Puh, skönt att få det sagt ;)

Det händer inte ofta...

...men idag är jag ensam hemma i nästan två timmar för mig själv innan jobbet.

Käraste jobbar idag (trots att hon egentligen var ledig) med inventering på hennes arbetsplats. Barnen blir hämtade kl 09.00 av kärastes bror, dom ska hälsa på svärmor och svärfar idag. Dom älskar att vara där!

Detta innebär att jag är ensam hemma mellan kl 09.00 och kl 10.30. Det var mycket länge sedan jag hade så lång tid för mig själv hemma.

Vad konstigt tyst det kommer att bli...