Det är nästan så det känns i luften, spänningen av att befinna sig på platsen där det inträffade.
Den olustiga känslan av att vara stalker, om än bara för en stund känns i hela kroppen.
Lite farligt, ändå kunde jag inte låta bli...
söndag, mars 29, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar