Efter att ha besökt en av aktiviteterna här på campingen så begav jag mig hemåt tillsammans med min äldste son, han var trött så jag bar honom i famnen.
På väg därifrån så såg (hörde) vi en motorcykel av tuffare karaktär, det visade sig vara en känd krögare från Växjö. Av någon anledning känner han igen mig och stannar för att snacka lite. Vi utbyter några vänliga fraser, varpå han startar sin motorcykel (läs: Harley Davidson Fatboy) och körde mot sin camping plats.
När min son begrundat denna motorcykel köra ifrån oss, så bestämde vi oss för att fortsätta vår resa... till fots!
Hann inte ta mer än 2-3 steg förrän jag hör; Se upp...
Innan jag vet ordet av så har jag blivit påkörd av en snorunge på mountinbike, som i hög fart bestämt sig för att hoppa på det väghinder som jag och sonen precis passerat. Han verkade ha gjort tafatta försök att bromsa genom att trampa bakåt.
Snorungar ska inte ha cyklar som saknar fotbroms!
Följaktligen så kör han på mig med full fart rakt och slår styret i ryggslutet på mig. Flertalet som såg olyckan kommer nu springande från alla håll. När jag tänkte ta tag i snorvalpen och ge honom en riktigt jävla utskällning hör jag mig själv säga:
Strunt i mig, hur gick det för dig?
Efter att konstaterat att det gått ganska bra för ynglingen, han hade bara fått lättare skrapsår på armbågen så fortsatte jag min resa mot vår camping plats.
Hann knappt gå 100 meter förrän det började värka något fruktansvärt i ryggen, och blev i det närmaste sängliggande resten av kvällen. Har fortfarande ont i ryggslutet och har bestämt mig för att ringa försäkringsbolag och informera om det inträffade.
Vem vet vad som kan kommer senare efter en sådan hårt träff...?
Nästa gång jag ser snorisen så ska jag ta han i örat och följa med honom hem till hans föräldrar och ta deras personnummer utifall det kommer någon skada i efterhand.
torsdag, juli 08, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar