söndag, februari 15, 2009
Vissa straffar gud genast
Det hann inte gå mer än en dag förrän våran bil som vi fuskat igenom besiktningen, fullständigt strejkade.
Det var som den gett sig fan på att inte starta...
Stod utanför jobbet kl 16.45, hade stressat för att komma iväg lite tidigare från jobbet då jag skulle hämta barnen på dagis kl 17.15. När jag satte mig i bilen och försökte starta den var det som om någon snott tändstiften.
Satt där och vred nyckeln i tändningslåset, ända tills batteriet gav upp! När man sitter där i en bil utan batteri och ska hämta barnen på dagis inom 30 minuter så infinner det sig en viss negativ stress.
Slängde mig på telefonen och ringde lokala taxibolaget, 30 minuter senare (och några minuter för sen till dagis) samt 205 kronor fattigare så hämtade jag barnen. Nu återstod det bara att lösa hur frugan skulle komma hem från jobbet då jag lovat att hämta henne, samt hur vi skulle göra med den förjordade bilen.
Men mitt i allt detta så infinner det sig lite tur i oturen, svärfar var på väg till Växjö. Han är mycket duktig på motorer, samt visade sig att han av en slump hade ett batteri liggande i bilen (!). Efter att frugans äldre bror hämtat henne på jobbet så kom svärfar som en räddande ängel.
Väl på plats bytte vi batteri, kopplade startkablar, och efter 3-5 minuter hängande på tändningen och startmotorn så startade den...
....It´s alive it´s alive!!!
Men säg den lycka som varar, idag fick jag återigen byta batteri på bilen (tur att jag satte det andra på laddning). Skulle till jobbet, och som tur väl var så var jag idag tidig. Drog ur batteriet med startmotorn igen...
Undrar vad det är som gör att bilen är så svårstartad? Kanske jag borde lämna in den på service, kan väl inte kosta såååå mycket.
Den har juh faktiskt gått igenom besiktningen ;)
Etiketter:
barn,
batteri,
bil,
dagis,
startmotor,
startsvårigheter,
stress
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar