Känd för sina två hjärnhalvor?

Läser idag att Natacha Peyre är trött på sina bröst och att dom hindrar henne i karriären?!

Vafan, trodde att det var brösten som gav henne karriären!
Tänk vad fel man kan ta...

Ett annat uttalande som också förbryllar mig är:
Folk tänker porr...
Hmmm utvik i Playboy är väl knappast detsamma som skriva en artikel i National Geographic.

Ser framemot att se vad hon har att hämta utan sina "tillgångar"!

Under hennes medverkan i dokussåpor har hon väl inte alltid utstrålat att vara den "vassaste kniven i lådan".

Om du orkar bry dig, och vill läsa mer klicka här

Meningen med livet

Vissa dagar går bara förbi, man har liksom fullt upp med livet. Plötsligt sker en liten sak som får en att stanna upp.

Det som hände idag var att en besökare till min blogg gav mig en länk till sin hemsida som handlade om hennes familj och deras sjuka son(Susanne´s hemsida)

Efter att ha läst på hennes hemsida stannade jag upp i tankarna kring mina egna barn.

Kommer ihåg hur det var den gången när vi bestämde oss för att försöka få barn. Det var strax efter att min far gick bort hastigt i cancer (cancer gör så kommer hastigt och när man minst väntar den). Hans bortgång fick mig att förstå att livet väntar inte på någon. Vad väntade vi på? Vi hade varit ett par i närmare två år och vi hade båda fasta tjänster och bodde i bostadsrätt.

Blir man någonsin redo att skaffa barn?

Tror det är få människor som vaknar upp en dag, och känner att dom mognat och vill ha barn. Till alla som läser detta, barn är det bästa som finns och är med största sannolikhet meningen med livet.

När älsklingen väl blivit gravid, startade oron. En oro som ska vara hela livet enligt min bror.

Oron för att något ska gå snett i graviditeten, förlossningen. Alla talar om procent, att det tex är 1 på 1000 som drabbas av en sjukdom. Nästa ögonblick säger dom att det är 1 på 10 000 som kan få något annat osv osv. Om man lägger ihop alla dessa så tycker jag att det hela känns olustigt.

Varje barn som födds är ett under!

När väl Simon var född och allt hade gått bra, väcktes frågan om ett syskon. Ska man verkligen chansa en gång till? Allt gick ju bra med Simon, så oddsen för att något ska hända med syskonet är väl högre? Ska man verkligen utmanna ödet?

Självklart!

Anton är nu 3 månader gammal och en liten pigg kille som tycker om att härma pappa när han pratar konstigt. Han följer storebror med ögonen när han kör förbi på sin röda Bobbycar. Vet dock inte om det är för att bilen har en fin färg eller för att han är rädd för att bli påkörd. Hoppas att dom kommer få mycket nöje av varandra genom livet, och att dom kommer att vara bästa vänner.

Så för att komma till slutklämmen vill jag säga:
Barn är det bästa som finns i livet, och att livet väntar inte på någon!

Carpe Diem - Njut av den flyende dagen

Antalet ökar (och fler önskas)!

Gud vad roligt, detta hade jag knappt vänta mig när jag började blogga! Att börja blogga var precis den hobby jag behövde. Bloggen har nu blivit en del av min vardag, och jag är mycket tacksam för att min älskling har accepterat detta :)

Har nu ca 350-500 unika besökare i veckan!

På sista tiden har jag även noterat att flertalet har börjat länka till min blogg, vilket förhoppningsvis tyder på att ni uppskattar vad jag skriver.

Ville bara uttrycka min tacksamhet för att ni finns, och besöker min blogg "Kungen av landet Lagom": Tack!

Vore kul om ni ville skriva lite kort om er själva i kommentarsfältet
(gärna med länkar till er egen blogg/hemsida).

Inte som förr

Förr när man åkte på en förkylning kröp man ner i sängen drog täcket över huvudet och vilade. På sin höjd kunde man eventuellt krypa ner i soffan och tittade på tv. Där låg man hela dagen och slötittade och sov om vartannat.

Så är det inte längre...

Började dagen med att ringa varulvchefen för att sjukskriva mig. Därefter blev jag tvungen att lämna äldsta sonen på dagis då min käraste plannerat sitt schema lite väl tight. Hon skulle ta minstingen till vårdcentralen för sin första spruta. Stod där på dagis, snurvlande och vinkade hejdå till sonen. Skämdes lite då jag såg att fröknarna tyckte att jag skulle hållt mig hemma istället för att ev smitta småttingarna.

Sedan gick telefonen varm här hemma, 6st samtal närmare bestämt. Bestämde mig för att stänga av den runt kl 12. När klockan slog 14 hämtade min käraste Simon på dagis och sedan har det varit fullt drag här hemma.

Försök att vila när du har en pigg 2 åring hemma!

Näsan rinner fortfarande som en kran, huvudet bultar så att jag känner kroppspulsen i ögonen. Tror dock inte att jag har feber, svårt att säga då jag är fullproppad med Alvedon. Har fullständig ångest då jag sa till varulvschefen att jag till 100% säkert var bättre till imorgon fredag. Så fel jag tog...

Hoppas på att jag känner mig bättre till imorgon, annas får jag nog ringa till honom och säga som det är: Jag är skit kass!

Genforskning på gott, eller ont?

Forskningen av människans gener kommer med jämna mellanrum med resultat som både kan vara bra, och dåliga.

Vad händer om man använder den information man idag kan ta ut av ett enkelt blodprov vid tex försäkringsbolagen, anställnigsintervjun samt val av livspartner?

Skulle alla försäkringsbolag vilja försäkra en människa som har anlag för cancer? Vem skulle vilja anställa en person som ligger i riskszonen för att bli alkolist, eller för den delen vilja gifta sig med någon som har ovanstående "riskfaktorer".

Genforskningen som idag preseneras i Aftonbladet handlar om du har anlag för nicotinbegär eller ligger i riskzon för lungcancer. Vem har igentligen nytta av en sådan information? Vem är då beställaren/finansiären till just ett sådant forskningsresultat , Marlboro?

Vet inte alla idag att rökning är dåligt för din hälsa?

Nä, satsa pengar på att lösa gåtor som varför man drabbas av tex cancer istället. Det är en fasansfull sjukdom som inte tar hänsyn till gammal eller ung. Den drabbar inte bara rökare...

Nära döden upplevelse

Har känt mig lite konstig ett par dagar, haft funderingar på om min älskade son gett mig ytterligare en "barnförkylning".

Svaret på den frågan fick jag snarare än jag önskat.

Det började imorse när jag vaknade, snoret satt som klister i snoken. Vet inte om det var en bra sak när det släppte runt middagstiden när näsan började rinna som en kran. Jag har nyst, snorat hela eftermiddagen och känt mig riktigt fräsch inför kunderna!

Förkylning är nog något av det tråkigaste jag vet!

Hoppas att jag blir bättre till imorgon, har varken lust, tid eller råd att bli sjuk nu!

Min lilla röda vuxenleksak

Nu åker den fram, min lilla röda vuxenleksak. Batteriet var tyvärr slut i den annas hade jag tagit fram den redan i går.

Kan knappt hålla mig... vill prova, det var så länge sedan!
Med den går det riktigt fort!

I stadstrafiken!

Min lilla röda Peugeot Speedfight 125cc. Med den tar resan till jobbet bara en bråkdel av tiden samt att jag slipper sitta fast i tråkiga köer! Den använder jag alla sommarmånader när det är bra väder.

Vill åka till jobbet!