Tråkiga nyheter - för vem?

För en tid sedan fick vi i ledningsgruppen på varuhuset där jag jobbar reda på att varuhuschefen (aka Varulvschefen) sagt upp sig. Han valde att säga upp sig efter att han fått reda på att han skulle bli ersatt av en nyligen rekryterad man från IKEA-koncernen.

Visst fick han alternativ till fortsatt karriär inom vår koncern, men inget av dom var intressant då han ville slutföra det han påbörjat. Han kom tillbaka efter semestern laddad med energi, taggad till tusen och fick detta besked. Kalldusch!

Klart han slutade...

Fd Varulvschefen verkar ta det hela med en viss ro, han tar långa promenader och funderar på vad han kunde gjort annorlunda. Men mest av allt så slås man av hans lugn, hans välmående leende när jag träffar honom. Han verkar må oförskämt bra!

Det är lite av Lotto-Åke över honom.

Han funderar på att åka till Thailand ett par månader för att fundera på framtiden, och ladda batterierna.
Jag säger som Nike reklamen: Just Do It!

Det som kan reta mig lite är att inom vår koncern så verkar det som om man finner det nöjsamt att hemlighålla information för sin personal. Vi fick reda på att en ny varuhuschef skulle komma inom ett par månader...that´s it!

Vem han var, var han kom ifrån, och vad han gjort tidigare fick vi reda på av den största konkurrenten som vi har i staden.

Hur kan dom få den informationen innan oss?
Är det god personalvård??