onsdag, februari 27, 2008

80-tal ljuva 80-tal


På kontoret har jag (trots att vi inte får) lagt in 4.3 gig med musik på min kontorsdator. Detta gjorde jag i brist på bättre musik i huset. Kassan brukar spela högt så att det hörs i hela varuhuset, dessvärre brukar det vara mainstream-blask. På min dator ligger det enbart sköna 80-tals låtar.

Ibland kommer det en låt som får en att stanna upp i arbetet (ja bara för en kort stund om chefen läser detta :).

En som jag brukar fastna för är Depeche Mode och låten Enjoy the silence (Violator, 1990). Låten skapar en sinnesstämmning och tankarna för mig direkt tillbaka till gymnasietiden och discoteket Sandra i Kalmar.

I slutet av 80-talet var Sandra stort ett stort discotek för oss gymnasie elever, diskoteket med 3 dansgolv med olika musikstilar. Det var ett stort dansgolv med mycket blandad musik, ett med dåtidens hiphop (McHammer etc), och ett för Nybro-raggarna med slagdängor som alla kunde skråla med. På onsdagarna var det "Swing" (alkoholfritt) och på lördagar "Sandra 18" där man hade en rackans tur om man kunde ljuga sig in.



Men det var just när Depeche Mode och speciellt Enjoy the silence som stället levde upp. Hela golvet studsade och sjöng med.

Låten för tankarna osökt till gymnasietiden, förfesterna hos Pelle (då kallad PU efter Per-Ulrik, sorry Pelle kunde bara inte utesluta detta ;), cykelfärden till Sandra som ofta både blev förfest och efterfest. Att vi inte slog oss mer är ett under...

Problemen som man hade sträkte sig oftast till tjejer, flickvänner, fest, nästa fest och vem fixar spriten?

Spriten bestod oftast av Silver rom blandat med cola. Vid högtidlig tillfällen köptes det Absolute citron. Fick vi inte tag på någon som kunde köpa spiten åt oss så fick PU´s hemkörda rödvin "hawaii" duga. Otroligt att han fick så hög alkoholhalt på vinet utan att vi blev sjuka på riktigt.


Ja, livet var ganska okomplicerat på den tiden. Jag hade dessutom hår på huvudet, sidbena a la Jason Donavan som var min dåvarande flickväns favorit. Ska försöka leta upp en bild på detta som bevis. Ingen på jobbet tror att jag någonsin har haft hår på huvudet! Jag som gav synthfrillan ett ansikte!

Allt var inte bättre förr, men musiken kommer alltid ha ett speciellt ställe i mitt hjärta. Artister som Rick Astly, Kylie Minoge, Michael Jacksson, Depeche Mode, Soft Cell, Bronski Beat,Petshop Boys,Trans-X, Spock och Erasure mm mm är odödliga.

80-talet är död, länge leve 80-talet!

Inga kommentarer: