Plötsligt händer det

Jag var och servade bilen på OK tillsammans med Pelle, god vän och motorkännare. Vi hann knappt lyfta upp bilen förren vi kom på att vi har glömt att öppna motorhuven (smart). Hoppar då raskt in genom bagageluckan, över baksätet... halkar med handen mot framsätet och klämmer mig mellan säterna så illa att jag knäcker två revben. Samma revben som jag har knäckt 2 gånger tidigare:

1. Åkte Tekopparna på Ölandes djurpark tillsammans med min flickvän (hon vägde runt 55kg), hon trycks emot mig när den snurrar... och revbenen går sönder.

2. Var ute och festade tillsammans med min gode vän Roland. Kvällen var nästan slut (liksom pengarna) och vi skulle gå till ett ställe till. Han skulle skoja med mig och knuffade mig över en snöhög. Reaktionsförmågan var dock inte den bästa hos mig och jag faller handlöst med händerna i bröstfickorna på min jacka... och revbenen går sönder.

Den som brutit ett revben att det gör ont när det bryts, samtidigt som det känns som någon slagit dig i magen. Men den stora överaskningen är att det är ingenting mot vad smärtan är efter en vecka.

Måste då berätta om en gång när jag vred sönder mitt knä på en isfläck utanför jobbet. Ja, det gjorde ont! Dagen efter skulle jag på återbesök på lasarettet, bodde då inte mer än 10 minuter därifrån och bestämde mig för att gå dit på kryckorna. Det gjorde att jag överansträngde mig i bröstkorgen och fick en inflamation i revbenen som följd. Nu hade jag så ont att jag varken kunde sitta, ligga eller stå. Nu var det så att min flickvän skulle till stallet och det var ett rikigt skitväder och hon hade inte körkort varav jag skulle följa med så hon kunde övningsköra.

Då jag inte kunde böja mig ner för att knyta (eller ta på) skorna bad jag henne. Hon skulle precis knyta när hon bestämde sig för att dra åt lite hårdare och råkade då lyfta min fot och slå knät tillbaka. SMÄRTA... Slog då handen så hårt i byrån som stod jämte att jag spräckte en knoge. Då blev jag sängliggandes, med vatten i lungan som följd. Nä, jag skojar inte! På en enda gång hade jag pajat knä, inflamation i revbenen, spricka i knogen och vatten i lungorna!

Allt kunde bara bli bättre efter det...
Att min far gick bort två veckor senare är en helt annan historia.